Usch och Fy!
Helgmorgnar är bäst, man kan bara ligga i sängen med halvöppen mun med lite dregel som rinner och det är ingen som gnäller på en. Förutsatt att man inte bor i mitt hus.
Igår vaknade jag obönhörligt tidigt av att de små snorbarnen som bor ovanpå sprang fram och tillbaka i lägenheten och gallskrek, och det var inte bara de vanliga två små liven som bor där. De hade kallat in förstärkning för att helt klart garantera att min skönhetssömn skulle totalförstöras.
Den här morgonen blev inte bättre. Visserligen var det ingen som sprang runt och skrek men av någon anledning kunde jag ändå inte sova. För att inte bli ett kolli slog jag således på TVn och hamnade på något barn-tävlingprogram, ett skånskt sådant!
Det var, ta mig fan, inte klokt! Ett gäng vidriga barn i en vidrig studio med en vidirg programledare i randiga byxor som när som helst kunde börja skrika och sjunga, varpå hela publiken hängde med. Nästan som livets ord.
Argast blev jag dock när jag såg att det var på SVT. Vad jag hade framför mig var alltså ett statligt finansierat bevis på att skåningar inte är kloka. Och ändå agerar ingen mot det växande hotet. Fy, makthavare!
Jag känner att mina arga gamla takter börja komma tillbaka. Frågan är om det är positivt eller inte.
//Martin - kan skylla sina kosmetiska brister på grannbarnen!
Igår vaknade jag obönhörligt tidigt av att de små snorbarnen som bor ovanpå sprang fram och tillbaka i lägenheten och gallskrek, och det var inte bara de vanliga två små liven som bor där. De hade kallat in förstärkning för att helt klart garantera att min skönhetssömn skulle totalförstöras.
Den här morgonen blev inte bättre. Visserligen var det ingen som sprang runt och skrek men av någon anledning kunde jag ändå inte sova. För att inte bli ett kolli slog jag således på TVn och hamnade på något barn-tävlingprogram, ett skånskt sådant!
Det var, ta mig fan, inte klokt! Ett gäng vidriga barn i en vidrig studio med en vidirg programledare i randiga byxor som när som helst kunde börja skrika och sjunga, varpå hela publiken hängde med. Nästan som livets ord.
Argast blev jag dock när jag såg att det var på SVT. Vad jag hade framför mig var alltså ett statligt finansierat bevis på att skåningar inte är kloka. Och ändå agerar ingen mot det växande hotet. Fy, makthavare!
Jag känner att mina arga gamla takter börja komma tillbaka. Frågan är om det är positivt eller inte.
//Martin - kan skylla sina kosmetiska brister på grannbarnen!
Kommentarer
Trackback
